mamacitakarolita.blogg.se

på besök i lyon

Kategori: Allmänt

 
 
 
Imorse kom jag inklampande genom dörren runt 03.30 efter en över 11 timmar lång bussresa. Hade tydligen valt någon slags specialversion av resan Lyon-Barcelona då vi stannade ungefär varje timme i vartenda litet franskt samhälle busschauffören kunde hitta. Det är lite lustigt att jag har varit i 6 franska byar som jag inte vet vad de heter eller var de ligger och jag kommer aldrig få reda på det heller. Men hur som helst får det vara värt det för det var ju fantastiskt att få vara i Lyon med min älsklingskompis Frida!
 
Efter att ha genomlevt den första timlånga nattbussresan innnehållande störningsmoment som en alldeles för högljudd och på tok för munter svartvit film och en reskamrat som konstant pratade och sjöng för sig själv var jag framme. Redan där på stationen i Lyon började den språkliga förvirringen och frustrationen över att int kunna uttrycka sig. Jag försökte förgäves hitta ut från stationen men det fanns inga skyltar, ingen förstod mig, jag förstod absolut ingenting och på något sätt lyckades jag hamna i personalhissen med någon städtant men till slut kom frida och räddade mig.
 
 
 
Jag har fått träffa alla flatmates och några fler klasskompisar bl.a. en som kommer för att låna badkaret(om man ändå hade ett sådant i sin studentlägenhet) ibland. Alla är dundertrevliga och snälla och kul. Även Fridas ömma moder Lena var på besök i samma veva som jag och det innebär att vi har myst och turistat ordentligt. Vi har fyllt den kulturella kvoten med två katedralbesök(tyvärr är båda under ombyggnad), en runda på Lyons konstmuseums samling och ett besök på ett väldit off konstgalleri där temat på den tillfälliga utställningen var något med "barn". Några fina saker och en hel del bara totalt absurda saker som en trettio meter lång rad med inglasade använda blöjor på golvet. Sen hann vi även med att se nya bond "Skyfall", bra film. Sådär som en action/agent/MI/bond-film ska vara. Den hade liksom hela dramaturgin. Bond brottas med en skurk på först motorcykel och sen ett tåg. Skådespelaren får gärna vara nordisk och inte säga så mycket. Denna gången ola rapace. I och med detta dör såklart agenten eller bond vill säga. Fast egentligen chillade han bara på en turkisk ö och drack fett mycket whisky och var allmänt manlig. Sedan kommer bond tillbaka och får då såklart uppdraget att hitta skurken och döda honom. Då drar han såklart till en arabisk eller asiatisk stad med feta skyskrapor. I denna film shanghai. Sen går filmen on and on med ett fett coctailparty/casinofest som ingen vet hur han lyckades bjuda in sig till och så visar han sin lilla specialmarker eller apparat som han hittade i den döa skurkens ficka. Då får han en hemlig låda eller ett litet brev eller så. Sedan fortsätter filmen tills allt är frid o fröjd(fast man förstår inte riktigt varför det blev någon annan skurk helt plötsligt) och bla bla bla. Bond och hans kompisar slänger ur sig käcka ch tajmade repliker på rad. Exempelvis: " I got into some deep water"-efter att bond precis kommit upp ur isvaken han ramlade i. Ett vinnande komcept. En story som alltid funkar och jag gillar det.
 
        
 
Jag gillar Lyon, det är en fin stad. Lite docksött liksom, stilla och fint. Inte så inihelvete mycket människor. En gammal stad, två kullar/berg och så rinner floderna Rhone och Saone (Rån och Son) tvärs igenom staden. Också mycket fin streetart här och där som jag tyckte mycket om. precis som i Barca har julskyltningen och belysningen börjat komma igång. På ett stort torg har man rest upp ett asstort Parisehjul, det kan man åka i om man vill. Vi råkade även gå rakt på någon skidmässa där man har byggt upp en några kvadratmeter stor ruta med snö i. Här och där har man ställt ut lite låtsasälgar och vildsvin. Där kunde barnen åka längd, hoppa runt i snöskor och ha snöbollskrig. Dock är det lite kallar i frakrike men det gjorde inte mig något.
 
Har också hunnit äta en hel del franska saker man borde äta. För det vi gjorde mest var nog att äta. Pain au chocolat, crepes, vin chaud(fransk glögg), kastanjer, baguette, croq och en hel drös med olika ostar och en massa rödvin. Nu är jag ganska mätt. 
 
      
 
En otroligt viktigt grej som jag inte får glömma att berätta om är Fridas och hennes kamraters fantastiska lägenhet. När jag kom in första gången tappade jag hakan. Visst har jag hört en del om den men ojojoj. Ett vardagsrum med minst 3 meter i tak, skinnsoffa, öppen spis, en liten bardisk och stort fönster in mot köket. I köket finns diskmaskin brödrost, tallrikar bestick och koppar i olika storlekar och former, stekpannor med handtag!! Minns en kväll precis i början av boendet i vår lägenhet då jag skulle göra pannkakor. Vi hade en bunke som vi gjort genom att skära av en vattendunk(vi kallar den afrikabunken) och en stekpanna utan handtag. Blev lite lätt avundsjuk på Fridas lägenhet. De har även ett ganska fancy och stort badrum med badkar och dusch på två olika ställen av rummet liksom. ganska najs. När vi satt och åt en gång råkade jag kolla in i en garderob och vad ser jag? Tre olika kaffemaskiner, ett strykjärn och en skanner/skrivare! Lyx! Är lite arg för att jag glömde ta bilder på stället. Hemma hos oss förra veckan fick jag stå och banka på elskåpet utanför lägenheten ungefär varannan minut för att strömmen skulle hållas igång. Jag kommer nog uppskatta att komma hem till ett hus där det finns vitlökspress, fler än fyra tallrikar, diskmaksin och dammsugare. Framförallt kommer jag uppskatta att man slipper sköta alla kaossituationer som har att göra med el och läckor på spanska.
 
Om lite mer än 3 veckor är jag hemma. Hel otroligt konstigt. 3 veckor..på de 3 veckorna ska i och för sig 3 tentor, en recension av en 400sidig bok och en debatt om kataloniens självständighet hinnas med så jag får nog sätta fart.
 
Om mindre än en vecka kommer min lille syster hit. KUL!! 
 
Vi ses snart Sverige! /K
 
 

mejk och sen strejk

Kategori: Allmänt

 
Amigos! Hundra år sedan. Nej men över två veckor sedan i alal fall. Men jag har ju haft fullt upp med att ha besöööök. Den 31 oktober anlädde Rebecka, Anna och Ulrika och dagen därpå Frida. De hade hyrt en liten lägenhet några kvarter bort från oss. Vi hann med halloweenfest på opium, sagrada familia, vi har ätit tapas, varit på second handmarkanden i encants, ätit hamburgare med paprikasås och hängt på diverse barer i raval poch gotico men mest bara pratat och haft mysigt. Det var fantastsikt att få träffa gänget igen och skönt att få känna sig lite som hemma ett tag. Nu saknar jag dem. Den 5e november var Frida tvungen att ta bussen tillbaka till Lyon och byttes då ut av Felix och Alexander som kom flygandes från Sverige. Alex landade lite tidigare än Felix och jag fick ta mig ut och hjälpa honom att hitta ett hostel. Vi kollade upp ett på nätet och när vi kom fram var de ett vanligt lägenhetshus och där på 1a våningen låg Awa hostels, där jobbar och bor engelsmannen Shaun. Han var heltrevlig och fixade ett rum åt alex. Detta var det minsta hostelet jag sett men väldigt fräsch, mysigt och hemtrevligt. Det var typ som en liten lägenhet. I alex rum flyttade de aldrig in någon annan och om jag förstod det rätt var det bara han, Shaun och en snubbe till som bodde där. Ett litet gäng blev dem. 
 
 
Sen kom Felix senare på kvällen och vi ar gjort en massa skoj alla tre. Vi har bland annat varit på konsert på Razzmatazz oc sett Boys Noize. Det var riktigt bra och otroligt svängigt! Vi hade rätt mycket skola så på dagarna fick pojkarna underhålla sig själva. De hängde lite med hostel-Shaun och Felix visade Alex de ställen han hittar till. Men flera gånger när jag kom hem hittade jag dem öldrickandes och ritandes i vår lägenhet. Jag tror och hoppas att de har trivts här.  
 
Alla besök, personer och det som jag gjort under de senaste veckorna flyter ihop lite. Har lite svårt för att komma på såna roliga anekdoter som man helst vill berätta om. Minns dock en: Julia och Nicole hade varit ute på discotecat och träffat en spanjorska som tydligen håller på med smink oc säljer osv. Hon ville gärna komma och sminka tjejerna så de stämde träff hemma hos oss och ja fick också vara med. Angie var en kort, snygg, fräsch och sminkad tjej med bubbelgumsrosa läppar och anlände i riktig mañanaspansk anda 40 min försent. Rullande efter sig hade hon en stor väska fylld med kosmetika och kletprodukter. Så som Julia och Nicole ahde förstått det skulle Angie sminka oss och det tyckte de var väldigt passande eftersom de skulle ut på klubben senare. Angie började lägga ut små glitterprydda dukar på vårt matbord och fylla små skålar med vatten. Vi fick varsitt svart hårband och speglar framför oss på bordet. Sedan började hon babbla snabbt på spanska om sminkföretagets hela historia, mål och utveckling samtidigt som hon bläddrade i någon slags fysisk powerpoint som hon hade ställt framför sig
 
Snart visade det sig att vi inte alls skulle få sminkjälp. Istället satt vi i unefär en och en halv timme och smörjde in oss med dyra krämer. Kräm efter kräm. Tydligen lärde Angie oss alla steg i hur man förbereder sig för en makeup eller bara hur man ska ta hand om sitt ansikte varje dag. Alex och felix satt i soffande och såg ut som två frågetecken. Jag tror vi fick testa ungefär 7 olika geggor som vi bara smörjde på en efter en medan Angie berättade om varje geggas fantastiska egenskaper. Inte fick man bara kleta på den där smörjan, det skulle göras på rätt sätt. Först fem punkter i ansiktet och sen cirkelrörelser. "Inga konstiga rörelser chicas!!" skrek Angie. Detta var alltså inte vad vi hade väntat oss och det slutade med att Julia och Nicole fick hetsbyta om och sminka sig för att inte missa sin middagsreservation. Jag blev lämnad med Angie och fick förklara att vi skulle höra av oss när vi kände oss redo för att köpa hennes 50euros-krämer. Men vi fick ju träna en hel del spanska i alla fall.
 
Tillslut var Felix det enda besöket kvar. Vi ar roat oss med museum. Både Nationalmuseet och Fudació Miró. Felix käre mor hade langat gratisbiljetter såklart På nationalmuseet roade vi oss bland annat med Ränessansen och Romansk konst. Jag hade precis hållt tt föredrag i skolan ocm Romansk konst i spanien och intresseerad mig väldigt för världens största och bästa samling av Romansk konst som barcelonas nationalmusem sitter på. På Till Joan Miró fick vi med oss Nicole. När vi sa att det va gratis kände hon sig hemma och kunde tänka sig att följa med. Väl där fick vi ju gå förbi kön också så då blev det ännu bättre. Där såg vi utställningen "Explosion" som Felix mamma har varit med och transporterat från Moderna Museet i Stockholm hit till Barcelona. Fina och coola grejer!
 

 
En annan kul grej vi har hunnit med är att åka GoCar! En riktig turistaktivitet. Vi hade fått rabatt då både jag och Julia har haft utbyte med en spansk tjej som jobbar på GoCar. Hon går på vår skola och  läser svenska där. Hon fixade två bilar till oss i två timmar för bara 9€ per bil. GoCar är "the GPS guided, talking tour car". En Moppebil med inbyggt guidesystem. Man kör ut och väljer vilken rutt man vill åka och sen säger bilen till när man ska svänga och berättar om sevärdheterna man åker förbi. Ibland drar hon några skämt eller berättar om sina favoritrestauranger. Jag, felix, nico och julia hade riktigt roligt. Vi raceade runt i den täta barcelonatrafiken under två timmar och tittade på gamla stan , Montjüic, hamnen, stranden och triumfbågen. Vad som gjorde det extra skoj var våra funny helmets som vi hade valt. Felix dekorerade med cyklop, min iklädd gigantiska lila blommor, Julias målad i gröna militärinspirerade nyanser och nicole klädd med röda småblommor. 
 
 
Igår var Felix sista hela dag här. Jävla synd att det var huelga general i hela spanien igår. Det innebär att allt och alla strejkar samtidigt( det är lite oklart vad det egentligen vill men man protesterar och gapar mest på grund av den höga arbetslösheten och ekonomiska krisen). Alla restauranger, caféer och butiker var stängda, alla stora gator avstängda. Bussar och metro inställda. Budskapet "Jobba inte, köp inte" var ganska tydligt. Det enda som fanns kvar är arga och stridslystna demonstarnter samt polisen, ambulansen och brandkåren. Vi gick ut en sväng på förmiddagen. BArcelona var en spökstad. Allt var tomt och dött förutom demonstarnterna som strövad eomkring i sina pilgrimståg och klistrade märken och sprejade ner samt skrek åt de ställen som var öppna. Vissa vågade hålla öppet men hade en vakt på gatan som ropade när demonstranterna kom och snabbt som ögat stängde man jalusierna till sin butik eller resataurang- med gästerna kvar inne. kl 18 satte strejken igång på allvar i Barcelona, då rekommenderade Polisen att man skulle hålla sig inne. Det gjorde vi faktiskt. Jag kollade på några youtubeklipp när man brände ner och slog sönder Starbucks som höll öppet under den förra strejken. Då kände jag mig nöjd över mitt val att hålla mig inne.
 
 
 
Jag och Felix hade bestämt att vi skulle ut och äta hjedåmiddag tillsammans igårkväll. Detta bestämdes dock i ett ögonblick då jag inte tänkte på att allt skulle vara stängt denna dag. Men vi gav oss ut ändå och letade restaurang. Först skulle jag hitta en bankomat tänkte jag. Var bankomaten inte nersprayad, sönderbränd eller överklistrat med ett argt klistermärke så var det nedblodad. Till slut hittade vi en bankomat. När jag hade tagit ut mina pengar fick jag några chips kastade på mig av en arg kille som hade observerat mig vid bankomaten. Ja, då fick jag faktiskt lite lust att be honom förklara vart han hade köpt sina chips men det gjorde jag inte. Vi hittade en turistrestaurang på rambaln som var öppen somvar sådär lagom mysig. Under ett tillfälle passerade ett gäng arga demonstranter och stannade för att skälla ut alla gäster och hela personalen. Trevligt! Äsch jag borde väl sätta mig i lite i det här och det är klart att de har anledning att vara arga. Det är fett coolt att få vara mitt i det här och det är fantastiskt hur människorna här verkligen kämpar för förändring(även om det helt klart finns de som inte har en aning om vad det demonstrerar mot). Det är häftigt vilken makt många människor kan få tillsammans på det här sättet och hur mycket som skulle kunna förändras. 
 
Idag åkte Felix hem och därmed är besöksperioden slut. Nu ska jag ta tag i plugget igen och om en vecka kör jag en weekend till Lyon och Frida.
 
Saludos från Karolina